Jag har ju rätt mycket mattrasor som jag fått, mycket är välgjorda trasor, annat lite mindre så. Just idag så tog jag en trasboll som hade rivits med vändningar i kanten.

Metoden är effektiv, du får en lång sammanhängande remsa när du sen ska väva. Dock blir det ofta lite knöligt när man kommer till dessa vändningar i väven. Därför föredrar jag att sy ihop trasorna för att slippa dessa vändningar.

Dagens arbete blev därför att ta detta nystan och bit för bit riva isär remsorna helt och sedan sy ihop dem. Efter en liten stund blev det uppenbart att den person som rivit dessa mattrasor nog inte tänker som jag. Fast kanske ändå. Av längden på trasorna att döma så har dom gått från långsida till långsida, trots att det som nog är vanligast är att gå kortsida till kortsida, så någon tanke borde det ha funnits med valet.

Varför spelar detta roll? Jo, mönstringen på mattrasorna är ju grunden till hur trasmattan, eller traslöparen, kommer bli när den är klar.

Hade det varit tillräckligt mycket av detta tyg för att göra en hel matta hade det säkert kunnat bli en trevlig effekt att riva på det här viset, med partier som är ljusare och partier med mer färg. Ett nystan kommer inte riktigt räcka så långt, så då blir det nog ett lite mer tokigt slutresultat.

På bilden nedan syns att det blir olika partier. I just det här fallet skulle nog jag valt att göra remsorna på andra ledden. Dels för att det troligen, utan att ha sett det kompletta tygstycket, skulle gett en jämnare fördelning av de ljusa partierna.