När man har okänt garn är det viktigt att göra en provväv

Hittade garn på Erikshjälpen i Hedemora förra året, nu har jag äntligen kommit igång med att väva av det garnet. Det knepiga är att jag inte vet vad det är för garn egentligen. Mest troligt är det någon sorts lingarn, eller möjligen kan det vara hampa. För att kolla hur garnet beter sig har jag satt upp en provväv. Det vill säga en kortare varp där jag vävt en bit och sedan klippt ner för att kolla hur mycket det krymper vid tvätt.

Mindre krymp än väntat

När jag gjorde beräkningarna för att sätta upp varpen räknade jag med ett tvättkrymp på 10 procent. Det är inte en helt orimlig gissning med tanke på hur kända lingarner har krympt tidigare. Dock visade det sig att jag bara har en krympning på cirka fem procent med det här garnet. Så det var tur jag gjorde en provväv, annars hade jag ju fått fel mått på den löpare som det ska bli till.

Nu satte jag visserligen upp varp som var lång nog även för att göra löparen jag hade tänkt mig. Det innebär ju att jag ju får en lite för bred löpare trots allt.

Två lösningar

Men det finns två lösningar, den ena är att helt enkelt klippa undan några trådar i var sida och göra varpen smalare. För att varpen ska stå i mitten av vävstolen måste jag fördela det lika på både höger och vänster.

Det andra alternativet, och den lösning som jag valt att använda, är att fålla även långsidorna.

Varför valde jag att göra så? Jo, helt enkelt för att jag inte fått till några snygga stadkanter. Genom att fålla gömmer jag stadkanten och får en snyggare finish på min löpare.

Men om det nu hade varit tvärsom då? Hur skulle jag kunnat lösa det om det krympt mer än förväntat och blivit för smalt? Självklart hade det funnits lösningar, men kanske inte någon som fungerat i alla lägen.

En variant hade varit att sy fast en ram av ett matchande färdigt tyg för att få ut storleken. På en löpare eller duk kan det rent av bli en snygg och elegant lösning. På en handduk kanske det inte hade passat lika bra.

Vikten av att sätta upp en provväv

Det största anledningen till att sätta upp en provväv, som jag ser det i alla fall, är för att försäkra sig om att de inte krymper mer än väntat. En vävnad som blir för liten när den är färdig och har blivit tvättad är ju inget roligt att ha. Risken är ju stor att den då skulle bli liggande oanvänd.

Sen är det ju självklart så att det inte alltid går att fålla bort ett överskott om det blir för brett. Så det finns alltid en bra orsak att göra en provväv. Framförallt när man har med okända garner att göra, men även om man vet hur garnet beter sig i normala fall så påverkar olika bindningar också väldigt mycket.

En del bindningar är gjorda för att dra ihop sig och får sin slutgiltiga struktur först efter en tvätt, så kallad våffelväv till exempel. Där är det viktigt att ha koll på hur det drar ihop sig så inte handduken bara blir en tvättlapp.

Vävnad med spiralmönster i blekt och oblekt garn
Min provväv som den såg ut innan tvätt
Vävnad med spiralmönster i blekt och oblekt garn
Min provväv som den såg ut efter tvätt

 

E-post adressen kommer inte publiceras. Namn och e-post måste fyllas i

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.