Konsten att dokumentera: “Hur var det jag gjorde?”

Jag har insett att jag borde bli bättre på att dokumentera mina vävar. Inte bara genom att ta bilder på resultatet utan även skriva upp hur jag gjorde egentligen. Det vill säga skapa vävnotor, en sorts recept, för att kunna göra om samma sak igen. En vävnota bör innehålla materialval, vävens täthet, och antal trådar i sitt minimum. Annan intressant information är hur lång varp som behövs för x antal disktrasor, eller vad man nu ska väva. Även beräknad åtgång vad gäller inslagsgarnet är bra att ha med.

Minnet sviker

I min bordsvävstol håller varpen på närma sig sitt slut, och jag kommer inte ens ihåg hur många trådar jag varpade upp trots att det ändå inte är jättelängesedan jag varpade. Den informationen skulle vara händigt om det visar sig vara ett bra format på disktrasorna. Och om jag känner att nä, dom blev nog lite små, så behöver jag bara tänka “5 cm bredare vore bra, då behöver jag 5 * 8 = 40 trådar mer på nästa väv”, eller vise versa om dom blir stora.

Solvning och trampordning

En del av min begränsade dokumentation. Solvning och trampning, dubbeltrampning används i detta fallet.

Solvningen, det vill säga grunden till de mönster jag vävt, den har jag faktiskt noterad. Likväl som några varianter på trampordning jag använt för att få till de olika mönstren, till och med tillsammans med just det vävda resultatet. Även om dom bitarna är otroligt viktiga om jag ska kunna återskapa väven så berättar dom inte hela historien.

Får nog räkna in mina trådar och skriva upp all nödvändig information.

E-post adressen kommer inte publiceras. Namn och e-post måste fyllas i

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.